I AM, THEREFORE I PAINT
Jag, Carolin, är konstnär och grundare av CAREMOND.
Genom medveten närvaro skapar jag intuitiv konst som ett kärleksspråk till livet. Jag låter skaparkraftens fria flöde leda processen och det som vill komma till uttryck gestaltas i tillit, kärlek och respekt för allt som är, med minimal påverkan av tanke och persona.
En målning kan ta sin början på olika sätt. Ibland kommer en tydlig impuls att måla och förmedla något större än det jag själv kan överblicka eller förstå i stunden. Ibland växer målningen fram ur ett skifte i mitt eget liv, där måleriet blir ett sätt att se, möta och förstå det jag går igenom. Andra gånger utgår skapandet från en särskild intention, exempelvis att förmedla läkande eller närande energi. I mina beställningsverk är det beställaren som sätter intentionen och jag värnar den kanal som uppstår.
Oavsett ingång målar jag energimedvetet och låter skaparkraftens fria flöde leda gestaltningen. Måleriet blir en kanal och ett språk för det innersta i att vara - och utvecklas - som människa. Ett språk bortom ord och den synliga dimensionen. Ett språk för den nyfikna och för mer liv i livet. JAG ÄR, JAG MÅLAR, JAG BLIR.
Jag har en bakgrund inom vård, ledarskap och personlig utveckling. (Mer om det under Samverkan.) Inom vården har jag använt mig själv – min kunskap och närvaro – som verktyg för att bistå andra. Mitt ledarskap bär en intention att leda från hjärtat med mod, snarare än från rädsla, och genom utbildning i personlig utveckling har jag fördjupat min förståelse för människans inre processer och potential. Kursen "Konst som vård - vård som konst" på Lunds universitet band ihop mina världar.
I CAREMOND får min professionella bakgrund leva vidare genom konsten och växa i mötet med andra. Genom CAREMOND blir konsten också en resurs vid satsningar på hälsa, ledarskap och utveckling. Jag hoppas kunna bidra till en finare värld med konsten.
Konst - och konst som resurs - för mer liv i livet.
Allt det bästa,
Carolin Emond
I PAINT, THEREFORE I BECOME
Här står jag framför målningen Temple of the heart.
Mixed Media på två papper, 100 x 70 cm vardera.
Som alla mina målningar har den gjorts intuitivt. Som jag tolkar den nu gestaltar den hjärtat som ett inre rum där kärlekens kapacitet ordnar frid i det som är, utan att stänga ute något som finns. Här kan och får mörkt och ljust, maskulint och feminint balansera i harmoni. Jag upplever det som en målning att landa, minnas och förundras med. Den får mig att påminnas om hjärtats kapacitet, och mod att utvecklas till att bli nästa version av mig själv, igen och igen.
Det intuitiva måleriet ger mig så mycket. Jag hoppas att det kan bidra till dig också.
MIN PROCESS
TO BE
TO BREATHE
TO RELEASE
TO SURRENDER
TO RECEIVE
TO TRUST
and create in the flow from my highest version.
No interference from mind, technology or inspiration
from outside.
Just creation from within,
with connection to all.
Thank you!
Jag är, jag skapar.
"När jag målar är det som att jag tillåter mig att bli ett med min sanna essens.
Inga hinder finns, inget tyckande, det är ett flöde och jag får vara del i det. Det är så stort för mig. Och i skapandet känner jag hur jag själv också kommer mer till liv, mer och mer accepterar jag den jag är. Och jag njuter av att få möta mitt kreativa varande.
I processen blir jag mer integrerad i den konstnärssjäl jag länge tryckt ner, och ibland rinner tårarna för jag känner mig så lycklig i skapandet. Existentiellt lycklig.
Jag är, jag skapar.
Livet ändå,
kreativitet - absolut. "
Utdrag ur slutuppgift på kursen "Konst som vård, Vård som konst" på Lunds Universitet.
Del av den skapande världen
"Färgerna kom till mig, formerna kom till mig, min kärlek till glitter förde mig närmre mitt mål. Jag älskar att måla.
Jag älskar verkligen att känna färgerna, se formerna skapas, uttrycket bli till liv, och känslor formas.
Min höga ambition var att energier skulle kännas, att betraktare skulle kunna känna, inte bara se, när de fick del av slutresultatet. Jag upplevde själv att formerna och färgerna gjorde något med mig som berörde på djupet. Ibland kom tårar, ibland rös jag på hela kroppen.
Ofta målade jag på nätterna. Ofta lyssnade jag på hög musik i mina hörlurar och tillät mig att bli del av den skapande världen."
Utdrag ur slutuppgift på kursen "Konst som vård, Vård som konst" på Lunds Universitet.
